När Skafte själv blev Storstyring skrev han i rena förskräckelsen denna text till melodin på ”Herr Peders sjöresa” under en resa med på tok för många gycklare. Det är tänkt att visan skall utvidgas med en vers per år. Tyvärr tar snart rimorden till ”par” slut.
En visa skall vi sjunga om kvinnor och män
Som en gång rätt märkvärdiga var
De kämpat och segrat i kampen om att bli
Ett hedervärt Storstyringpar
Rodair, en skojfrisk och kämpaglad tok
Han lammskinnet först av alla bar
Och Britta, hans mormor, var erfaren och klok
Ett hedervärt Storstyringpar
Matteus han var ju en annans slags man
En fryntlig, godmodig riktig karl
Ilena spred kunskap långt bort i fjärran land
Ett hedervärt Storstyringpar
Därefter kom Waldar och Gota som blev
I det närmaste som landsmor och -far
De byggde och snidade och svarvade och skrev
Ett hedervärt Storstyringpar
Rodair kom åter med kraft och taktik
Gulskrudad, till glada upptåg snar
Och Astrid var bågskytt, greps aldrig av panik
Ett hedervärt Storstyringpar
Ale och Arna tillsammans vann såklart
Och sen följde många glada dar
Med kämpalek och flyttning, god mat och fläkt och fart
Ett hedervärt Storstyringpar
Med fjäder i hatten sprang Skafte riktigt fort
Och aldrig hans flöjt var utan svar
Precis liksom Lindvi, så vacker som en hjort
Ett hedervärt Storstyringpar
Att styra över styringar är roligt, men tänk dig –
I visan lever eftermälet kvar
Men Waldar och Gota kan nog snart kalla sig
Ett hedervärt Storstyringpar