Skriven till det första tältlägret på Snäck. Hyr min get!
När midsommar varit och blomstring bedarrat
Och ljuset ger vika var dag
När regntunga skyar fru Sol haver narrat
Då blommar vi ut, du och jag
I sensommarnatten när åkrarna dofta
Och vindarna rufsar mitt hår
Då reser min tanke iväg ganska ofta
Till landet där gutarna rår
Det land uti havet som gudarna skänkt
som stormarna pinat och havet bestänkt
Det pockar mitt hjärta att ånyo se
Jag vet att det kommer att ske
Vi kommer, vi kommer som furier inatt
Vi sjunger och spelar i gamman och skratt
Nu, Brate, tag stråken! och Villstige, blås!
Fyll hornen förrn stupen förgås!
Poeter ej någonsin funnit dess like
i skönhet vadhelst står sig slätt
Den nordröna världens historiska rike
På vilket man aldrig blir mätt
Nu hyllning till förfäders äventyr stundar
I dagarna nio vi flyr
Till festplatser fagra i hagar och lundar
Vi spelar till morgonen gryr
Kom, spela och dansa i natt, käre vän
Tills trolldomen brytes emot gryningen
Låt vin och musik nu berusa den stund
Som skall bli ett evigt förbund
När fastlandets spelmän tros bryta sitt ord
Då vilar de nånstans i svearnas jord
Men själen besöker er, år efter år
Nu styringar, gutar, gutår!